Isaac Grünewald, Självporträtt, 1915 (bilden beskuren). Foto: Anna Danielsson/ Nationalmuseum
Utställningen Isaac Grünewald – konst och teater är den mest omfattande monografiska presentationen med Grünewalds verk sedan 1989. I den forskningsbaserade utställningen visas både bredden och mångsidigheten i Isaac Grünewalds rika konstnärskap. Här presenteras måleri från olika perioder, förstudier till scenografier och offentliga utsmyckningar, konsthantverk, illustrationskonst och film.
Isaac Grünewald (1889–1946) var en av sin tids mest uppmärksammade konstnärer och en central gestalt i svenskt konstliv. Hans produktion var omfattande och inbegrep måleri, scenografi, kostymskisser, offentliga utsmyckningar, konsthantverk, film samt illustrationskonst. Grünewald var även aktiv som professor vid Kungliga Konstakademin, lärare vid den egna målarskolan samt som konstskribent och debattör. Äktenskapet med konstnären Sigrid Hjertén ledde till ett kändisskap även utanför tidens konstkretsar.
Född den 2 september 1889 på Södermalm i Stockholm i en fattig familj med många syskon, kom Grünewald tidigt att uppmärksammas för sin konstnärliga begåvning. Till de som tidigt understödde hans konstnärliga utveckling hörde prins Eugen. Han kom att stödja Grünewald ekonomiskt, men också att stärka hans position i konstlivet genom att förvärva många verk till sin konstsamling på Waldemarsudde. Prins Eugens Waldemarsudde förvaltar på grund av Eugens samlar- och mecenatgärning en av Sveriges främsta samlingar av Grünewalds verk. I museets arkiv finns även ett antal intressanta brev från Grünewald till Eugen. Både verk och brev ur museets samlingar kommer att visas i utställningen tillsammans med ett antal betydande inlån från museer och privata samlingar.
I dialog med ett stort antal av Grünewalds mest kända verk presenterar utställningen även mer okända sidor av hans konstnärskap. Till det senare hör bland annat samarbetet med Herwarth och Nell Walden och det avantgardistiska galleriet Der Sturm i Berlin, men också hans festspel Stjärnan i triangeln som visades på Stockholmsutställningen 1930. I det performativa och multikonstnärliga verket ingick en serie på 47 fotografiska bilder projicerade på en stor duk om 15 x 14 meter. En recensent kallade det för ”ett slags kosmiskt geometrisk filosofi i bild” och karakteriserade hela föreställningen som ”funkisfrälst”. I utställningen har ett antal av Grünewalds originalplåtar till Stjärnan i triangeln överförts digitalt och presenteras i dialog med musik och text. Invid presentationen visas även Grünewalds fotografiska plåtar i original samt ett antal dokumentära fotografier från den experimentella föreställningens uruppförande.
Utställningen kompletteras av en omfattande och rikt illustrerad publikation med artiklar skrivna av ett antal framstående forskare inom konst- och teatervetenskap samt historia. Museet arrangerar även ett antal intressanta program i anslutning till utställningen i form av visningar, föredrag, konserter och aktiviteter för barn och unga.
