Det ögonblicket glömmer jag aldrig!
Jag stod vid spisen i vårt hem i Vallentuna och stekte köttbullar till min man och 3 barn.
Då allt föll på plats; jag skall söka till en konstskola!
Jag hade ditintills sysslat med annat, jobbat som redaktionssekreterare på SNF, haft hand om en biblioteksfilial och på fritiden stickat och designat kläder och sålt. Sjungit i kör sedan 7-årsåldern och börjat studera sång för en operasångare och fått en del uppdrag som solist – men nu måste jag bestämma mig, musiken eller konsten?
Den tändande gnistan var en kvällskurs i måleri på Vuxenskolan. Jag ville måla!
Började på Pernbys på Snickarbacken, en charmig skola med mycket atmosfär i väggarna!
Under den tiden också en intensivkurs i akvarell på Värmdö.
Min resa som konstnär hade börjat!
Har också haft förmånen att delta i Gerlesborgsskolans septemberakademi 3 år i rad i Bohuslän, salta vindar och en dramatisk natur. De veckorna på Gerlesborg med fantastiska lärare Erland Brand, Hans Wigert m.fl. vid ett tillfälle Peter Dahl i modellteckning! Skaldjurskvällarna med sång och musik är oförglömliga!
Men trots fantastisk natur blev jag lite trött på att måla klippor utan längtade efter att måla modell igen. Lasse Wiberg som då var lärare fixade modellen ! Tack Lasse!
Då lades grunden till mitt konstnärskap att utforska och försöka gestalta kroppar som skulpturer men också en önskan att förmedla känslighet – en ständigt sökande.
Efter att ha deltagit Biennalen i Florens, då jag också varit på plats och fått uppleva all denna fantastiska konst, har jag också fått förmånen att delta i utställningar i Palermo och Verona med mina kroppar!
Målar även abstrakt, på senare tid mer flödigt
Färgen är det som sätter igång processen, först färg sedan motivet!
Figurerna finns förstås hela tiden, står vid sidan och väntar på att uppväckas!
Uttrycket att konsten också är mitt sätt att leva, det kände jag när jag bestämde mig för att ägna mig åt detta svåra och underbara, när alla bitar föll på plats!
Inger M Larsson
