Hon målar med ljuset
Tre gånger på två år har Louise Hävre tilldelats förstaplatsen på Svenska konstnärers, SvK’s, tio i topp
lista över Sveriges främsta konstnärer. Hennes konstverk ställs ut i Sverige och utomlands
och attraherar en stor publik. Vissa kallar henne för Sveriges Frida Kahlo, en konstkritiker
jämför det känslosamma och samtidigt vädjande uttrycket i hennes måleri med det som
finns hos Van Gogh.
Louise Hävre är född i Östergötland, barndomen präglades av psykisk och fysisk misshandel.
Föräldrarna förbjöd henne att ta hem kamrater eller berätta för någon utomstående vad
som pågick bakom hemmets stängda dörrar. Hon tog sig genom skolan och utbildade sig till
sjuksköterska. I samband med att hennes älskade bror tog sitt liv för drygt femton år sedan
beslutade hon sig för att förändra sitt liv.
– Jag bodde i Spanien då. Min bror var konstnärligt lagd och när han dog fick jag en stark upplevelse
av att han la penseln i min hand och uppmanade mig att börja måla. Måleriet blev också mitt
sätt att bearbeta sorgen över att ha förlorat honom som var min bästa vän, säger Louise
Hävre.
Hon började med att måla av människor och natur för att känna sig fram. Samtidigt växte en
längtan efter att undersöka vad som skulle hända om hon vågade visa mer av sina egna
känslor i konstverken och släppa fram den rädsla som vuxit fast i henne sedan barndomen.
I dag arbetar hon i sin ateljé på norra Öland, i en bondgård som har anor från 1700-talet. Här
har hon funnit ro och kärlek tillsammans med sin man Tommy Hävre.
– Egentligen började mitt liv när jag var 45 år. Då flyttade jag hem till Sverige igen, träffade
Tommy och kom till Öland. Här kände jag direkt att mitt hjärta hör hemma. Den fantastiska
naturen som omger oss ger utrymme för tankarna, här möter jag min själ.
Hon medverkar vid stora, internationella konstutställningar i till exempel Paris, Rom, London och New York, men konstverken är även tillgängliga för den svenska publiken. På somrarna ställs hennes
konstverk ut på en konst och mingeldag i sitt hem i Hallnäs. Under skördefesten kan man se hennes konst i Södviks Gästgivaregård i Stenladan.
I det ljusa vardagsrummet hemma hos Louise och Tommy i Hallsnäs dricker vi kaffe, äter
nybakad sockerkaka och drömmar. De spröda småkakorna leder in vårt samtal på andra
drömmar. Louise berättar att hon börjar sitt arbete i ateljén tidigt varje morgon för att ta
vara på den energi och de insikter som nattens drömmar ger henne. Att leva sin dröm, är en
ytterligare vinkel på samma tema. Louise vill inspirera andra att göra verklighet av sin
innersta längtan.
– År 2007, efter att min bror hade gått bort, bestämde jag mig för att mitt liv skulle bli bra.
Då hade jag förstås ingen aning om att jag skulle bli konstnär med ateljé i en gammal gård på
Öland och med utställningar över hela världen. Nu vill jag visa andra att det går att bli
regissör i sitt eget liv; att öppna sitt sinne, säga ja istället för nej och se vilka fantastiska
följder som det kan få.
Louise betonar att det finns något som ger glädje och energi hos varje människa. Det kan till
exempel vara att promenera, spela piano, måla tavlor eller sticka tröjor. För att kunna ägna
sig åt sin favoritsyssla oftare behöver man identifiera vad som står i vägen för att man ska
göra det. Det kan till exempel vara att någon har präntat in att man är värdelös och därför
inte värd att ta sig själv på allvar och göra det man älskar. Till alla, som liksom hon själv, har
blivit utsatt för andras tortyr säger hon att dessa onda människor aldrig förtjänar att ta så
stor plats i ens liv, det gör ju dem till vinnare igen.
– Någon sa till mig: Louise, ta av dig offerkoftan, kliv ner från ditt kors för vi behöver virket.
Detta betydde mycket för mig och jag vill sprida det vidare. Jag vill hjälpa andra med min
erfarenhet och sprida kärlek och ljus via min konst.
Louise och Tommy delar även med sig av sina inkomster till behövande via olika
hjälporganisationer, med syfte att stötta dem som har det svårt.
Vi reser oss från kaffebordet och Louise visar några av sina senaste skulpturer och tavlor. Det
är lätt att sugas in i den ljusa energi som konstverken utstrålar. I en hylla står det tre
begravningsurnor som hon har målat i olika varma färgtoner.
– Min tanke är att man väljer ut en vacker urna och ger den en fin plats i hemmet. Den tjänar
både som en påminnelse om vår dödlighet och som en förvaringsplats för särskilt viktiga
minnessaker. Det kan till exempel vara ett smycke som ett barnbarn ska ärva. Urnan är på
det sättet ett komplement till begravningsbyråernas vita arkiv. Efter döden läggs askan i
urnan.
Louise har även ett starkt miljöengagemang. Urnorna är tillverkade av majsstärkelse vilket
gör dem nedbrytbara. Alla skulpturer och statyer är tillverkade av återvunnet material som
sten, tyg och gamla smycken. Några av dem uttrycker också en rädsla för naturens snabba
förändring.
– Vår moderna livsstil har en förödande effekt på naturen, fåglar och fjärilar försvinner. Som
konstnär kan jag inte blunda för detta. Vi måste ta hand om moder jord och tänka på vad vi
lämnar vidare till våra barn och barnbarn.
Faktaruta:
Ålder: 56 år
Bor: Bor och har sin ateljé i Hallsnäs, strax söder om Södvik på norra Öland. Bor också i
Rimforsa, Östergötland.
Några av utställningarna under 2018: Galleri Himmerland, Danmark, Ozarks Art Gallery, USA,
Colorida Art Gallery, Portugal.
Aktuell utställning: I Galleri Melefors, Vintersalongen Linköping.
Brinner för: Att inspirera och hjälpa andra och ta de svagas parti.
