PORTRÄTT! Nationalmuseum 6 november 2025 – 15 mars 2026.

Clarence Sinclair Bull, "Greta Garbo". David Klöcker Ehrenstrahl, "Självporträtt med allegorier". Foto: Nationalmuseum

Clarence Sinclair Bull, ”Greta Garbo”. David Klöcker Ehrenstrahl, ”Självporträtt med allegorier”. Foto: Nationalmuseum

Vinterns utställning på Nationalmuseum ställer frågan om vem som egentligen får ta plats i en nationell porträttsamling. Hur har det sett ut historiskt? Och hur kan det se ut i framtiden? I utställningen möter kända verk som Damen med slöjan verk från vår tid som Mikael Janssons porträtt av Max Martin och Marja Helanders porträtt av Britta Marakatt-Labba.

Vad är en nationell porträttsamling – och vad skulle den kunna vara? Den frågan är utgångspunkten för utställningen. Statens porträttsamling grundades 1822 och är en samling med porträtt av framstående svenskar. Den anses vara världens äldsta nationella porträttsamling och kan ses på Gripsholms slott i Mariefred men hör sedan länge till Nationalmuseums samlingar. I utställningen visas ett urval av runt 100 porträtt från 1500-talet till i dag, en blandning av måleri, foto och skulptur.

Utställningen ställer också grundläggande frågor om vad ett porträtt är. Genom historien har bilder av samhällets ledare används för att manifestera makt. Statens porträttsamling ger framför allt en bild av landets elit och makthavare genom historien. På ett privat plan har samtidigt porträtt varit viktiga för att minnas familjemedlemmar och vänner. Bilden av ett ansikte är starkt kopplat till vår föreställning om en människas personlighet och identitet. I dag är selfien tagen med en mobiltelefon ett av de mest karakteristiska uttrycken för tidens visuella kultur.

I utställningen diskuteras porträttens olika roller och funktioner genom historien och i vår samtid. Här möts konstnärers självporträtt, porträtt av barn, vänporträtt, porträtt av kungar och ministrar, nobelpristagare, musiker, skådespelare, idrottare och författare. Utställningen ger också möjlighet att fundera över vilka personer som ännu inte finns avporträtterade i samlingen men som kanske borde finnas där. Vem har lyfts fram genom historien och vem har osynliggjorts? Hur skulle det kunna se ut i framtiden? Tidigare i höstas presenterades regeringens kulturkanon där både Statens porträttsamling och David Klöcker Ehrenstrahls självporträtt som visas i utställningen är med.

Axel Eriksson