Växjö, belägen i hjärtat av Småland, är en stad med en rik och mångfacetterad historia som sträcker sig över tusen år. Namnet Växjö, som tros komma från orden ”väg” och ”sjö”, syftar på stadens ursprung som en marknadsplats där vägar möttes vid Växjösjön. Denna strategiska placering vid handelsleder och sjöar formade stadens tidiga utveckling och gjorde den till en central plats i regionen Värend. Här följer en resa genom Växjös historia, från dess tidigaste rötter till dagens blomstrande universitetsstad.
Forntid och tidiga spår
Mänsklig närvaro i Växjöområdet kan spåras tillbaka till stenåldern. I Räppe, en ort nära Växjö, har arkeologer hittat en hällkista – en grav från cirka 2000 f.Kr. – som är det äldsta kända spåret av människor i trakten. Under bronsåldern och järnåldern präglades Kronobergs län av fornåkrar och monumentala gravrösen, som Limmerör utanför Ingelstad, vilket vittnar om en tidig agrar kultur och maktstrukturer. Redan under tidig medeltid var Växjö en viktig vägknut, vilket lade grunden för dess utveckling som handels- och mötesplats.
Kristendomens ankomst och biskopssätet
Växjös historia tog en avgörande vändning på 1000-talet när kristendomen började spridas i Sverige. Enligt legenden anlände missionären Sigfrid från England och introducerade kristendomen i regionen. Han ska ha varit drivande bakom byggandet av Sveriges första biskopskyrka i Växjö, möjligen en träkyrka som senare ersattes av en stenkyrka. År 1170 blev Växjö biskopssäte genom en utbrytning från Linköpings stift, vilket gjorde staden till ett religiöst centrum. Växjö domkyrka, uppförd på samma plats där den står idag, blev en vallfartsort som lockade pilgrimer från när och fjärran. Under många år gällde Sigfridslegenden som sanning, men senare forskning har visat att rätt många fakta inte stämmer, även om Sigfrid säkert spelade roll för Växjös kristnande och finns begravd i Växjö domkyrka. Legenden var dock ett framgångsrikt hjälpmedel då man pläderade för Växjö som blivande biskopssäte. Och namnen av såväl Sigfrid, som hans systersöner, lever kvar genom både statyer och för att ha gett namn åt skolor, gator, kvarter etc..
Under medeltiden var Växjö en liten ort, snarare en samling gårdar än en stad i modern bemärkelse. Vintertid bodde bara ett par hundra personer i området, men under marknader på de frusna sjöarna ökade aktiviteten markant. Växjö var känt för sina frimarknader, särskilt Sigfridsmässomarknaden i februari och Brittmässomarknaden i oktober, som drog handlare från både Sverige och det då danska Skåne.
Stadsrättigheter och medeltida utmaningar
Torget i Växjö 1837.
Akvarell av okänd konstnär.
År 1342 erhöll Växjö stadsrättigheter av kung Magnus Eriksson, vilket markerade stadens formella etablering. Trots detta förblev Växjö en liten stad, präglad av sitt läge nära den danska gränsen. Detta gjorde staden sårbar för attacker och härjningar, särskilt under 1200–1600-talen. Danska trupper anföll upprepade gånger, och staden drabbades av flera förödande bränder. För att skydda staden och dess handelsvägar uppfördes Kronobergs slott på 1400-talet, strax norr om Växjö, och senare Bergkvara slott för att mota danska attacker från söder. Kronobergs slott spelade en viktig roll som försvarsfästning och gav namn åt Kronobergs län, där Växjö idag är residensstad.
Under Dackefejden 1542–1543, ett bondeuppror lett av Nils Dacke, intogs Växjö och Kronobergs slott tillfälligt av upprorsmännen. Upproret slogs ned, och slottet förstärktes av Gustav Vasa och hans söner. Reformationen på 1500-talet, då kyrkan blev luthersk-protestantisk, påverkade Växjö domkyrka ekonomiskt, vilket begränsade större ombyggnader.
Bränder och återuppbyggnad
Växjös historia är också en historia om bränder. Staden brann delvis eller helt ned vid minst tolv tillfällen, med särskilt förödande bränder 1658 och 1843. Efter branden 1658, som förstörde allt väster om Guldsmedsbäcken, övergav Växjö sin medeltida, oregelbundna stadsplanering till förmån för ett modernt rutnät. Branden 1843 var den mest omfattande, då 1100 invånare blev hemlösa. Efter denna brand återuppbyggdes staden i empirestil, med bredare gator och brandsäkerhet i fokus. Tyvärr revs många av dessa byggnader under 1960- och 70-talens moderniseringsvåg.
Industrialisering och stagnation
Under 1700-talet och tidigt 1800-tal präglades Växjö av stagnation. Freden i Roskilde 1658 flyttade den danska gränsen söderut, vilket minskade Växjös roll som gränshandelsstad. Staden stärkte dock sin ställning som skol- och förvaltningsstad, med ett gymnasium etablerat 1643 och en länsstyrelse. Industrialiseringen på 1800-talet gick Växjö relativt obemärkt förbi. Medan närliggande Jönköping växte som industricentrum, förblev Växjö en liten stad. Wäxjö Tändsticksfabrik, grundad 1868, blev stadens största arbetsplats med cirka 400 anställda, men fabriken brann ned 1922 och återuppbyggdes inte. Nödåren på sent 1800-tal ledde till omfattande utvandring, särskilt till USA.
Modern tid och tillväxt
Växjös moderna utveckling tog fart under andra hälften av 1900-talet. Under 1960-talet växte befolkningen från cirka 15 000 till 37 000 invånare, en ökning med över 100 procent. Nya industrier etablerades, och näringslivet blomstrade. Växjö började också sin resa mot att bli en universitetsstad. År 1967 öppnade Lunds universitet en filial i, och 1977 blev Växjö en självständig högskola. År 1999 fick staden universitetsstatus, och 2010 bildades Linnéuniversitetet genom en sammanslagning med Högskolan i Kalmar.
Växjö har också gjort sig känt för sitt miljöarbete. Sedan 1996 har staden haft målet att bli fossilbränslefritt till 2030. Mellan 1993 och 2015 minskade koldioxidutsläppen med 54 procent, och Växjö Energi producerar idag fjärrvärme och el från förnybara biobränslen. Staden har fått internationella utmärkelser, bland annat European Green Leaf Award 2018, och kallar sig ”Europas grönaste stad”.
Växjö idag
Idag är Växjö en dynamisk stad med cirka 71 000 invånare (2020) och en kommun med över 97 000 invånare (2024). Staden kombinerar en rik historia med modern innovation. Växjö domkyrka, med sitt moderna altarskåp av Bertil Vallien, och Kronobergs slottsruin är populära besöksmål. Linnéuniversitetet, högteknologiska företag och ett växande IT-kluster driver stadens utveckling. Kulturella evenemang som Karl-Oskardagarna och Växjökonferensen bidrar till stadens livliga atmosfär.
Växjös historia är en berättelse om motståndskraft, anpassning och framåtanda. Från en medeltida vägknut till en modern, hållbar universitetsstad har Växjö ständigt återuppbyggts och förnyats, redo att möta framtidens utmaningar.
HAG
