Maryna Viazovska är en av vår tids mest inflytelserika matematiker. Med sin banbrytande lösning på sfärpackningsproblemet i åtta dimensioner har hon inte bara löst en av matematikens äldsta och svåraste gåtor, utan också öppnat nya dörrar inom talteori och geometri. Född i Kyiv i Ukraina har Viazovska, trots krig och utmaningar, uppnått det som få andra har: att tilldelas Fieldsmedaljen, matematikens Nobelpris. Maryna Sergiivna Viazovska:
Föddes den 2 december 1984 i Kyiv, då en del av Sovjetunionens Ukrainska SSR. Som den äldsta av tre systrar växte hon upp i en familj präglad av vetenskap och teknik. Hennes far var kemist på Antonov-flyfabriken, medan modern arbetade som ingenjör. Redan i ung ålder visade Viazovska ett exceptionellt talang för matematik. Hon gick på Kyiv Natural Science Lyceum No. 145, en elitutbildning för begåvade elever inom naturvetenskap och teknik. Här inspirerades hon av sin lärare Andrii Knyazyuk, en före detta professionell matematiker som uppmuntrade hennes passion för siffrorna. Redan under gymnasiet deltog Viazovska i nationella matematikolympiader, där hon placerade sig på 13:e plats i en tävling som utsåg de bästa till träning för den internationella matematikolympiaden. Denna tidiga framgång var starten på en resa som skulle ta henne till världstoppen inom matematik.
Utbildning:
Från Kyiv till BonnViazovska påbörjade sina universitetsstudier vid Taras Shevchenko National University of Kyiv. Här deltog hon i den internationella matematiktävlingen för universitetsstuderande 2002, 2003, 2004 och 2005 – och vann första priset både 2002 och 2005. År 2005 medförfattade hon sitt första forskningsarbete, vilket markerade hennes inträde i den akademiska världen. Hon fortsatte sina studier i Tyskland, där hon 2007 erhöll en masterexamen från University of Kaiserslautern. Året efter följde en doktorsexamen från Institutet för Matematik vid Ukrainska Nationella Vetenskapsakademin 2010. Hennes doktorsavhandling, Modular Functions and Special Cycles, fokuserade på analytisk talteori och handleddes av de erkända matematikerna Don Zagier och Werner Müller vid University of Bonn, där hon 2013 avslutade en andra doktorsexamen (Dr. rer. nat.).Dessa år formade Viazovska som forskare. Hennes arbete med modulära funktioner lade grunden för hennes senare genombrott inom sfärpackning – ett område som handlar om hur man kan packa sfärer tätt ihop i högre dimensioner utan att de överlappar.
Karriär:
Från postdoc till professor i Lausanne. Efter sin doktorsexamen arbetade Viazovska som postdoc vid Berlin Mathematical School och Humboldt University i Berlin. Hon var också Minerva Distinguished Visitor vid Princeton University i USA, vilket gav henne tillgång till några av världens ledande matematiska miljöer. I januari 2018 anställdes hon som tenure-track-assistentprofessor vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) i Schweiz. Här steg hon snabbt i graderna och är idag full professor och chef för Talteori vid institutet för matematik. Viazovska specialiserar sig på talteori, men hennes bidrag sträcker sig till geometri och fysik. Hennes arbete har implikationer för allt från kryptering till materialvetenskap, där optimala packningar är avgörande.
Det stora genombrottet:
Sfärpackning i högre dimensioner. Viazovskas namn skrevs för evigt in i matematikens historia 2016, då hon löste sfärpackningsproblemet i åtta dimensioner. Detta problem, som går tillbaka till 1600-talet, frågar: Hur packar man flest möjliga sfärer i ett givet rum utan att de överlappar? I tre dimensioner tog det århundraden och datorer att lösa (Kepler-gissningen), men Viazovska presenterade ett ”förbluffande enkelt” bevis som överträffade alla tidigare försök.Detta ledde till ett samarbete som också löste problemet i 24 dimensioner. År 2018 utvidgade hon och hennes kolleger resultaten till minimering av potentiell energi i dessa dimensioner. Året efter löste hennes team en ekvation om placering av oändligt många ömsesidigt avstötande punkter i 8- och 24-dimensionella rum. Tillsammans med Dmytro Bondarenko och Danylo Radchenko bevisade hon också en gissning av Jacob Korevaar och Nicholas Meyers om existensen av små sfäriska designer i godtyckliga dimensioner – ett viktigt bidrag till approximations-teori. År 2018 höll hon en inbjuden föreläsning vid den Internationella Matematikerkongressen, vilket underströk hennes status som en av fältets stjärnor.
Priser och erkännande: 
Fieldsmedaljen som höjdpunkt. Viazovskas prestationer har hyllats med en ström av prestigefyllda utmärkelser. Bland de tidiga är Salem-priset (2016), Clay Research Award (2017), SASTRA Ramanujan-priset (2017), European Prize in Combinatorics (2017) och New Horizons in Mathematics Prize (2018). År 2019 följde Ruth Lyttle Satter Prize in Mathematics och Fermat-priset, medan 2020 förde med sig EMS-priset och National Latsis Prize.Kulmen kom 2022, då hon tilldelades Fieldsmedaljen – matematikens högsta heder. Hon är därmed den andra kvinnan någonsin (efter Maryam Mirzakhani), den andra personen född i Ukrainska SSR (efter Vladimir Drinfeld) och den första med en examen från ett ukrainskt universitet att vinna priset. Samma år valdes hon in i Academia Europaea, utsågs till Senior Scholar vid Clay Mathematics Institute och inkluderades i BBC:s 100 Women.
Personligt liv:
Familj och rötterViazovska är stolt ukrainare och träffade sin make, fysikern Daniil Evtushinsky, i en efterskolegrupp för fysikintresserade barn. Han arbetar idag som forskare vid EPFL. Paret har två barn: en son och en dotter. Trots sin internationella karriär håller Viazovska fast vid sina ukrainska rötter, särskilt under det pågående kriget i hemlandet, som har påverkat hennes arbete och perspektiv.
Hon är ett symbol för uthållighet och innovation. Hennes arbete fortsätter att inspirera, som ses i en publikation från 2022 med kolleger som Henry Cohn, som utforskade universell optimalitet i E₈- och Leech-gitter. I en tid präglad av geopolitiska utmaningar står hennes historia som ett bevis på att vetenskap kan transcendera gränser. Med sin position vid EPFL och som Senior Scholar vid Clay Mathematics Institute är Viazovska väl positionerad för att forma matematikens framtid. Hennes resa från Kyivs gator till global erkännande är en påminnelse om att de största genombrotten ofta börjar med en enkel ekvation och en oböjlig nyfikenhet.
