I början av 1800-talet trädde Mathilda Orozco (1796–1863) fram som en lysande stjärna bland Sveriges första kvinnliga kompositörer. Hon kom från Italien som tjugotreåring och delade med sig av traditioner och kulturella intryck som knappt fanns i Norden på den tiden.
”Hon sjöng med sitt hjärta och såg ut som en bröllopsnatt!” ska Esaias Tegnér ha sagt om henne och hon hyllades som näktergalen från Arnos dal. Med sin unika begåvning bjöd hon åhörarna på sin sång medan hon ackompanjerade sig själv på både harpa och piano. Två av hennes verk blev de, av det svenska folket, mest sjungna under hennes samtid.
Mathilda Orozco var en mångfacetterad person, äkta sydländskt livlig men även naturlig och enkel. Hon var gift tre gånger, födde fem barn och umgicks med såväl kungligheter och kulturpersonligheter som gårdsfolk. Trots framgången blev Mathilda Orozco även ett exempel på de hinder och förutfattade meningar som kvinnor framförallt fram till 1800-talets första hälft mötte och när hon gick bort 1863 var hennes namn nästintill glömt.
Susanne Giraud Langenskiöld är författare med inriktning på historiska biografier. Hon har tidigare skrivit Oss håller inga bojor, oss binder inga band om Linde Klinckowström-von Rosen som red genom Europa och Handen och känslan om keramikern Lillemor Mannerheim.
Susanne Giraud Langenskiöld:
Ekon i dur & moll. En biografi om Mathilda Orozco
Bokförlaget Langenskiöld
Utkom 2025
