hans liv, familj och vetenskapliga gärning.Bild: Porträtt av Anders Celsius, av Olof Arenius olja på duk från 1700-talet (Uppsala universitet).
- Farfar Magnus Nicolai Celsius – professor i astronomi, upptäckte bland annat att norrskenet påverkas av jordens magnetfält.
- Morfar Anders Spole – också professor i astronomi.
- Far Nils Celsius – professor i matematik, men dog när Anders bara var 11 år gammal.
- Farbror Olof Celsius den äldre – teolog och språkforskare, men mest känd som far till Carl von Linnés blivande svärfar.
- Kusin Olof Celsius den yngre – botaniker och präst, nära vän och medarbetare till Linné.
Med så många professorer i släkten var det nästan oundvikligt att Anders skulle gå i deras fotspår. Redan som barn kallades han ”lilla professorn” av grannarna i Uppsala.
- Berlin (hos hovastronomen)
- Nürnberg (där han köpte avancerade instrument)
- Paris (där han träffade ledande franska vetenskapsmän)
- London (valdes in som fellow i Royal Society 1734)
- Italien (Bologna och Rom)
Under resan lärde han känna många av tidens största namn och samlade både kunskap och prestige. Gradmätningsexpeditionen i Lappland 1736–1737. En av Celsius mest kända insatser var när han följde med den franska expeditionen ledd av Pierre Louis Maupertuis till Tornedalen. Syftet var att mäta en grad av meridianbågen nära polcirkeln för att avgöra om jorden är tillplattad eller utdragen vid polerna. Expeditionen bodde i Torneå och Pello, klättrade upp på fjällen mitt i vintern och kämpade mot mygg på sommaren. Resultatet blev tydligt: jorden är tillplattad vid polerna – precis som Newton hade förutsagt. Det var en stor seger för den moderna fysiken. Observatoriet i Uppsala – hans livsverk.
1742 publicerade Celsius en artikel där han beskrev sin nya temperaturskala med 100 grader mellan vattnets fryspunkt och kokpunkt. Men till en början var den omvänd:
- 0 ° = kokpunkten (100 °C idag)
- 100 ° = fryspunkten (0 °C idag).
Anledningen var praktisk: det var lättare att kalibrera termometrar om nollan var den varmaste punkten (kokande vatten är exakt 100 °C vid havsytans lufttryck). Redan 1745–1747 började Carl von Linné och instrumentmakaren Daniel Ekström använda skalan ”rättvänd” för växthus och trädgårdar, och så småningom blev det den standard vi har idag.
Celsius gifte sig aldrig och fick inga barn. Han bodde kvar i det gamla släkthuset vid Fyristorg i Uppsala och levde ett spartanskt liv helt inriktat på forskning. Samtidigt var han social och omtyckt – han höll populära föreläsningar för allmänheten om astronomi och norrsken och skrev lättlästa artiklar på svenska (ovanligt på den tiden) .Han var också djupt religiös på ett upplyst sätt och såg vetenskapen som ett sätt att förstå Guds skapelse. Sista åren och plötsliga dödenVintern 1743–1744 blev Anders svårt sjuk i lungsot (tuberkulos). Trots vård av Uppsalas bästa läkare orkade han inte längre. Han dog 25 april 1744, bara 42 år gammal.Han begravdes i Gamla Uppsala kyrka, där hans gravsten fortfarande finns kvar.Eftermäle – mycket mer än bara en temperaturskala
- Uppsala astronomiska observatorium används fortfarande (över 280 år senare!)
- Månkratern Celsius och asteroiden 4166 Celsius är uppkallade efter honom
- Celsiushuset i centrala Uppsala (där han bodde) är idag museum
- Varje gång vi säger ”det är 20 grader varmt” använder vi hans uppfinning.
- ”Han skrattade alltid åt sina egna misstag”
En student berättade att när Celsius en gång räknade fel på tavlan under en föreläsning och hela klassen såg det, utbrast han:
”Där ser ni, mina vänner – även stjärnorna kan lura en professor ibland!”
Sedan skrattade han högst själv och fortsatte. - Termometern i fickan.
Celsius gick nästan aldrig ut utan en liten ficktermometer. När han träffade vänner på stan brukade han plocka fram den och säga med ett leende:
”Idag är det exakt 18,7 grader – perfekt väder för en promenad och lite astronomiskt skvaller!” - Den eviga nattugglan.
Han jobbade oftast hela natten vid observatoriet. Grannarna berättade att hans fönster lyste långt in på småtimmarna. En gång när en vaktmästare klagade på att ”professorn aldrig sover”, svarade Celsius:
”Stjärnorna sover ju inte – hur ska jag då kunna göra det?” - Han betalade ur egen ficka för fattiga studenter.
Flera gånger lät han begåvade men fattiga studenter bo gratis i sitt hus och äta vid hans bord. En av dem, sedermera professor, skrev senare:
”Celsius var den enda professor som mest liknade en far för oss alla.” - Norrskensfesten 1741.
När ett särskilt praktfullt norrsken lyste upp himlen i mars 1741 bjöd han in halva Uppsala till observatoriets tak. Han serverade glögg och bröd och höll en improviserad föreläsning mitt i folkfesten. Folk mindes det i årtionden som ”Celsius norrskenskalas”. - Han hatade peruker – men bar dem ändå.
Trots att han tyckte att tidens stora pudrade peruker var obekväma och löjliga bar han alltid en – ”för akademiens skull”. En nära vän berättade att så fort han kom hem slängde han peruken på en stol och suckade:
”Nu är jag människa igen!” - Den sista skämtet
När han låg svårt sjuk vintern 1744 och prästen kom för att läsa bön vid hans säng, viskade Celsius svagt:
”Säg till Herren att jag kommer lite sent – jag har just upptäckt en ny komet och måste räkna färdigt först…”
Han dog några dagar senare, men alla som hörde historien skrattade och grät på samma gång.
Eftermäle idag
- Observatoriet står kvar och används fortfarande
- Månkratern Celsius
- Celsius-huset i Uppsala (museum)
- Och varje gång du säger ”det är 22 grader ute” så talar du faktiskt med Anders Celsius röst – 280 år senare.
Anders Celsius var inte bara en briljant vetenskapsman. Han var en varm, humoristisk och generös människa Anders Celsius hann bara leva i 42 år, men hans namn kommer att nämnas så länge människor mäter temperatur – och så länge det finns stjärnor att titta på en klar Uppsala natt.
