TIDIG ANVÄNDNING AV KERAMIK HOS JÄGARE-SAMLARE RUNT ÖSTERSJÖN

Early-potteryDenna avhandling handlar om den allra tidigaste användningen av keramik hos senmesolitiska jägar-samlargrupper runt Östersjön. Fokus ligger på tre ungefär samtidiga keramiktraditioner 5200–3900 f.Kr.: Ertebølle (EBK), Narva och Tidig kamkeramik (ECW). Genom att göra molekylär och ämnesspecifik kolisotopanalys av fettrester från den mat som beretts eller förvarats i keramikkärl har det varit möjligt att undersöka skillnader i kärlanvändning dessa grupper emellan.

Skillnader i hur keramikkärlen använts återspeglar skillnader i matkultur mellan de olika jägar-samlargrupperna, men kan även belysa skillnader i hur och varför de olika grupperna tog till sig keramikteknologin. Genom kompletterande analyser av den lera som använts för att framställa den keramik som påträffats på en rad Ertebølle-lokaler i Skåne så kunde sociala aspekter av både keramikproduktion och användning på dessa platser klarläggas.

Resultaten visade att keramiken tillverkades på plats, möjligen av olika enskilda grupper eller hushåll på platserna, för lokalt bruk och utan avsikt till utbyte med grupper på andra lokaler. Möjligen hade olika grupper/hushåll på samma lokal olika lertäkter, vilket i så fall får konsekvenser för hur vi ska förstå föreställningar kring uppdelning av markanvändning inom det skandinaviska EBK-samhället.

Kapitel 1 är en introduktion till avhandlingens forskningsområde och dess syfte. För att introducera läsaren till ämnet presenteras det övergripande målet med avhandlingsarbetet och sedan ges en bakgrund rörande de första keramiktraditioner som uppstod kring Östersjön; när de förekommer, var de förekommer och aktuell forskning som finns om hur de uppstått och utvecklats. En forskningshistorik kring den tidigaste keramiken i området presenteras. Kapitlet avslutas med en precisering av avhandlingens forskningsmål i form av frågeställningar.

I kapitel 2 beskrivs det material som avhandlingen behandlat specifikt; keramiken, fyndplatserna och de olika fallstudierna som avhandlingen är baserad på. I kapitlet presenteras också de provtagningsstrategier som tillämpats samt källkritiska aspekter rörande provmaterialet varit väsentliga för avhandlingsarbetet.

Kapitel 3 introducerar läsaren till de metoder och analystekniker som tillämpats på det arkeologiska materialet i syfte att bestämma kärlanvändningen. Här presenteras hur analys av lipidrester (fettrester ) i arkeologisk 50 keramik för bestämning av kärlanvändning fungerar och vilka antaganden detta vilar på. I samband med detta presenteras även gaskromatografimasspektrometri (GC-MS) och gaskromatografi-förbränningisotopkvotsmasspektrometri (GC-c-IRMS), de analystekniker som använts för molekylär respektive ämnesspecifik kolisotopanalys av bevarade lipidrester, på ett grundläggande sätt. Lipidextraktions- och dervivatiseringsprotokollet som valts för att få loss lipiderna från den keramiska matrisen och för att förbereda dem för kromatografisk och masspektrometrisk analys beskrivs.

Kapitlet fortsätter med att förklara hur molekylär sammansättning av lipidrester och isotopsammansättningen hos enskilda lipider kan användas för att bestämma vilka produkter som ursprungligen processats i jägar-samlarnas keramikkärl. Problem med kontamination, något som upptäcktes i en del av det analyserade materialet, diskuteras i detta sammanhang. Kapitlet avslutas med en presentation av de kemiska och mineralogiska analystekniker som använts dels i syfte att försöka ursprungsbestämma kontamineringen i keramiken och dels i syfte att belysa såväl tekniska som sociala aspekter av keramikproduktion.

I kapitel 4 diskuteras frågan om mobilitet hos såväl människor som keramikkärl i det sydskandinaviska EBK-samhället, mot bakgrund av de erhållna resultaten. Problemet belyses genom en kombinerad analys av lipidrester och mineralogiska egenskaper hos själva keramiken. Kapitlet avslutas med att de inbördes sambanden rörande kärlanvändning, så väl inom som emellan samtliga av de studerade jägar-samlargrupperna, presenteras och diskuteras.

Kapitel 5 är det avslutande kapitlet, där de viktigaste punkterna i forskningsresultaten summeras och de ursprungliga frågeställningarna besvaras. Kapitlet avslutas med förslag på fortsatt forskning inom avhandlingens problemområde.

Vasiliki Papakosta:
Early pottery use among hunter-gatherers around the Baltic Sea
Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Disputation: 16 oktober 2020