Från busiga vedträn till familjehögtid:
Julklappar är en av de mest älskade traditionerna i det svenska julfirandet. Idag förknippar vi dem med inslagna paket under granen, rimmande verser och jultomtens besök på julafton. Men traditionen har en lång och fascinerande historia som sträcker sig från hedniska riter och kristna influenser till 1800-talets familjeidyll.
Låt oss resa tillbaka i tiden och utforska hur julklappen blev vad den är idag.
Ursprunget:
Bus och anonyma gåvor på landsbygden. Ordet ”julklapp” har ett oväntat ursprung. Det kommer från en gammal nordisk sed på 1600- och 1700-talet, där ungdomar på landsbygden sprang runt på julaftonskvällen, knackade (eller ”klappade”) hårt på dörrar och kastade in enkla gåvor innan de sprang iväg. Dessa ”klappar” var ofta skämtsamma eller till och med elaka – ett vedträ, en halmfigur eller en sten, ibland med en vers som retade mottagaren.
Poängen var överraskningen och anonymiteten; Givaren ville inte bli ertappad.
Denna tradition var mer lek än generositet och hade rötter i äldre folktro. I vissa fall troddes gåvorna komma från gårdstomten, den mystiska figuren som vaktade hemmet.
Kristna influenser och gåvor till Jesusbarnet. På ett djupare plan har julklappar kopplingar till den kristna berättelsen.
De tre vise männen (eller magerna) gav gåvor – guld, rökelse och myrra – till det nyfödda Jesusbarnet, vilket symboliserar generositet och hyllning. Denna bibliska historia har inspirerat julgåvor i hela den kristna världen sedan medeltiden.
I Sverige blandades detta med lokala traditioner när kristendomen tog över från vikingatidens midvinterblot kring 1100-talet.
Under medeltiden och framåt gav man ofta nyårsgåvor istället för julgåvor, men i juletid delade bönder ut mat och dryck till tjänstefolk och fattiga – en form av ”julhögar” som var föregångare till dagens presenter.1700- och 1800-talet.
Från överklass till familjehögtid:
På 1700-talet började bättre bemedlade familjer ge varandra riktiga presenter i juletid, inspirerat av tyska och engelska seder. Julklapparna blev mer seriösa, ofta hemmagjorda leksaker, kläder eller godis till barnen.
I borgerliga hem klädde en person ut sig till julbock – ett läskigt väsen med horn – för att dela ut gåvorna. Julbocken frågade ”Finns det några snälla barn här?” och delade ut paketen, ibland med brännvin som muta för att ”bli av med bocken”.Julgranen introducerades i Sverige på 1700- och 1800-talet, och paketen lades under den för gemensam öppning.
En klassisk bild av jultomten på väg att dela ut julklappar, inspirerad av tidiga 1900-talsillustrationer.
Jultomtens intåg och den moderna traditionenI slutet av 1800-talet tog jultomten över rollen som julklappsutdelare. Den svenska jultomten är en unik blandning: influerad av amerikanska Santa Claus, Sankt Nikolaus och den gamla gårdstomten.
Konstnärinnan Jenny Nyström spelar en stor roll – hennes illustrationer från 1880-talet och framåt formade bilden av den röda, skäggiga tomten med säck full av klappar. Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” bidrog också.
Från 1900-talet blev julklappar kommersiella: affärer sålde presenter, och efter andra världskriget växte konsumtionen explosionsartat. Julklappspapper introducerades i Sverige 1922, importerat från Norge för välgörenhet. Idag spenderar svenskar miljarder på julklappar, ofta med önskelistor och rim.
Jenny Nyströms ikoniska tomte med julklappar – en bild som präglat svensk jul sedan sent 1800-tal.
Julklappen idag:
Tradition och reflektion. I Sverige öppnas julklapparna vanligtvis på julafton, ofta efter ”Kalle Anka och hans vänner” klockan 15. Jultomten knackar på, frågar efter snälla barn och delar ut paketen personligen – en unik svensk twist jämfört med många andra länder. Traditionen har förändrats från busig lek till symbol för kärlek och samvaro, men också väckt debatt om konsumtion och hållbarhet. Många väljer idag second hand, upplevelser eller hemlagat för att hedra det ursprungliga – enkelhet och omtanke. Julklappen påminner oss om generositetens kraft, från vedträn i mörkret till glittrande paket under granen. God jul! 🌲
