En okänd familj, möjligen vid mitten av 1860-talet. Okänd fotograf.
Genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare och experter från Stadsmuseet i Stockholm, Stockholms stadsarkiv, Stockholms universitet och Uppsala universitet har historiska porträtt kopplats till biografisk information från Rotemansarkivet. I kombination med specialutvecklad ansiktsigenkänning har tidigare okända stockholmare nu kunnat lyftas fram ur historiens skuggor.
På 1860-talet exploderade porträttfotografin i Stockholm. Ateljéer öppnade i snabb takt och visitkort med porträtt spreds som en viktig del av identitetsskapande. Fotoalbum blev mode och alla ville bli förevigade: pigor, grosshandlare, skådespelerskor, sjömän och änkor. Flera ateljéer drevs av kvinnor, och snart kunde man även gå till fotografen i arbetarstadsdelar. Samtidigt användes fotografiet som verktyg för kontroll och övervakning.
– Porträtten berättar inte bara hur människor såg ut, utan vilka de faktiskt var och hur de levde sina liv i en stad som förändrades snabbt. Genom att kombinera ansiktsigenkänning med historiska arkiv kan vi nu se mönster i sociala strukturer, yrkesliv, modets uttryck och hur människor ville framställa sig själva, berättar forskningschefen Rebecka Lennartsson.
Resultaten från det unika forskningsprojektet presenteras i denna utställning och i boken Stadens ansikten. Porträttfotografi som material, metod och minne 1860–1930. Besökarna och läsarna får möta 1800-talets stockholmare ansikte mot ansikte – och se hur ny teknik ger historien nytt liv.
– Utställningen visar människors liv och vardag på nära håll, och hur porträtten speglar tiden. Besökaren får ta del av minnen, makt, mysterier, besvärjelser och dolda berättelser. Kanske till och med hitta sin historiska tvilling, säger utställningsproducenten Anna Seidevall Byström.
HAG
