NY DIGITAL INGÅNG TILL NORDISKA MUSEETS ARKIV

Foto: Peter Segemark,/Nordiska museet.

Foto: Peter Segemark/Nordiska museet

Nordiska museets lanserar en ny webbplats där forskare och allmänhet kan ta del av digitaliserade dokument ur Nordiska museets arkiv.

Museet har en lång tradition av att tillgängliggöra digital samlingsinformation på nätet och i dag finns över 400 000 objekt ur museets föremåls- och fotosamlingar digitalt tillgängliga.

Genom att besöka museets läse- och forskarsal är det möjligt att ta del av 5 500 hyllmeter arkivhandlingar såsom brev, uppteckningar och svar på frågelistor. Nu lanserar Nordiska museet webbplatsen dokument.nordiskamuseet.se där forskare dessutom kan ta del av ett urval av museets digitaliserade dokument och handlingar direkt på nätet. Webbplatsen utvecklas i samarbete med KulturIT.

– Vi är oerhört glada över att kunna göra delar av våra arkivhandlingar digitalt tillgängliga online för det omgivande forskarsamhället. Det är en viktig milstolpe i vår strävan att bredda och utveckla forskningen på våra samlingar och extra viktigt i en tid när efterfrågan på kunskap baserad på fakta är större än någonsin, säger Sven Rentzhog, avdelningschef Digital interaktion på Nordiska museet.

Följande arkivmaterial och samlingar finns i ett första skede tillgängliga på dokument.nordiskamuseet.se:

• Birgit Gejvalls bostadsundersökning innehåller transkriberade intervjuer och enkätsvar insamlade i Stockholm 1951 av fil.dr Birgit Gejvall. Materialet har skannats som en del av forskningsprojektet Bekönade rum.
• Årstafruns dagböcker innehåller Märta Helena Reenstiernas (g. von Schnell, 1753–1841) dagböcker. Mellan åren 1793 och 1839 skrev hon om livet på gården Årsta i södra Stockholm där hon bodde. Årstidernas gång och arbetet ute och inne på gården fyller hennes anteckningar, publicerade i urval som Årstadagboken (1–3, 1946–53). Materialet är avskrifter av originaldagböckerna och är OCR-skannade.
• Ostindiska kompaniets handlingar är en del av Godegårdsarkivet, som vuxit fram runt släkten Grill, och då främst Jean Abraham Grill (1736–1792), superkargör och direktör för Ostindiska kompaniet, som bosatte sig på Godegårds bruk i Östergötland efter sin återkomst till Sverige. Arkivet innehåller handlingar rörande släkten Grill och bruket samt handlingar rörande Svenska Ostindiska kompaniet.
• Nordiska museets frågelistmaterial omfattar tiden från 1920-talet och pågår fortfarande. Tanken från början var att skyndsamt dokumentera den försvinnande allmogekulturen, men från mitten av 1950-talet förändrades det och man blev mer intresserad av att dokumentera andra delar av liv i Sverige. Med tiden har det blivit mer än 460 frågelistor och över 50 000 enskilda svar. En del av dessa svar transkriberades under 1980-talet och är nu OCR-skannade. Frågelistmaterial som är äldre än 70 år tillgängliggörs på dokument.nordiskamuseet.se.
• Carl-Herman Tillhagens insamling under 1940-talet fick namnet Stockholms folkminnen. Materialet består av berättelser om livet i staden under framför allt det sena 1800-talet. Anekdoter, skisser, roliga historier, talesätt och minnen är nedtecknade genom intervjuer Tillhagen genomförde med äldre personer i Stockholm. Materialet har transkriberats och OCR-skannats.
• Fataburen är Nordiska museets årsbok. Den startade 1881 som ett häfte (”Meddelanden”) som riktade sig till medlemmarna i stödföreningen Samfundet för Nordiska museets främjande, men när publikationen bytte namn 1906 kom de mer vetenskapliga perspektiven att dominera. Sedan 1931 är det en årsbok.

Totalt består informationsmängden som nu är tillgänglig av 236 000 digitaliserade dokumentsidor, varav 228 000 sidor är sökbara i fulltext. De OCR-skannade materialet möjliggör fritextsökningar direkt i texten.

Nordiska museets digitaliserade arkivhandlingar blir nu en del av den växande mängd öppen samhällsinformation som offentliga aktörer tillhandahåller på nätet och som tillsammans utgör en central del av samhällets digitala minne.

Axel Eriksson