Påsken är kristendomens största och viktigaste högtid. Den firas till minne av Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse.
Noli me tangere (Den uppståndne Jesus och Maria från Magdala) av Correggio 1543.
Men påsken har också djupa rötter i den judiska traditionen och har under århundradena blandats med folkliga seder, vårfiranden och symboler som ägg, harar och påskris. Här följer en översikt över påskens historia och hur vi firar den i Sverige idag.
Ursprunget i judisk tradition
Ordet påsk kommer från det hebreiska pesach, som betyder ”att passera” eller ”gå förbi”. Den judiska påsken, Pesach, firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Enligt Gamla Testamentet (2 Mos 12) skonade Gud de judiska familjerna under den tionde plågan, då alla förstfödda i Egypten dog. Blodet på dörrposterna fick dödsängeln att ”passera förbi”. Judarna firar fortfarande Pesach med bland annat påskmåltiden seder, där man minns befrielsen från slaveriet. Jesus och hans lärjungar firade just denna judiska påsk i Jerusalem. Det var under den helgen som Jesus korsfästes på långfredagen och enligt Nya Testamentet uppstod från de döda på påskdagen, tre dagar senare. Den kristna påsken bygger alltså direkt på den judiska högtiden, men med ett nytt budskap: Jesus seger över döden och synden, som ger hopp om evigt liv för de troende.
Redan under 100-talet e.Kr. firade de första kristna påsken. År 325 beslutade kyrkomötet i Nicaea att påskdagen skulle infalla på första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Därför varierar påskens datum varje år, oftast någon gång mellan mars och april.
Den kristna betydelsenFör kristna är påsken höjdpunkten i kyrkoåret. Stilla veckan (veckan före påsk) inleds med palmsöndagen, som minner om Jesu intåg i Jerusalem.
Skärtorsdagen handlar om den sista måltiden och nattvarden. Långfredagen är en dag av sorg och eftertanke till minne av korsfästelsen. Påskafton är en övergång till glädje, och påskdagen är den stora festdagen då uppståndelsen firas med gudstjänster, påskpsalmer och glädjebudskapet ”Kristus är uppstånden!”.
I Sverige infördes kristendomen på 1000-talet, och påsken har firats här sedan dess. Under medeltiden var fastan före påsk strikt – man avstod från kött, ägg och mjölkprodukter i 40 dagar. När fastan bröts på påsken blev det fest med just ägg, som samlats under den tiden.Hedniska och folkliga inslag.
Många symboler kring påsken har kopplingar till äldre vår- och fruktbarhetsfiranden. I engelskspråkiga länder heter högtiden Easter, som enligt den fornengelske munken Beda (700-talet) kan härstamma från den germanska gudinnan Ēostre, förknippad med gryning och vår. I Sverige heter det dock påsk, direkt från pesach. Det finns debatt om hur mycket hedniska traditioner egentligen påverkade den kristna påsken, men kyrkan anpassade ofta befintliga vårfester för att underlätta omvändelsen.
Ägget är en stark symbol för nytt liv och uppståndelse – precis som kycklingen bryter sig ur skalet ”uppstår” Jesus ur graven. Under katolsk tid var ägg förbjudna under fastan, vilket ledde till att man åt extra mycket ägg på påsk.
Idag äter svenskar tonvis med ägg och målar eller dekorerar dem.Påskharen är en senare tillskott från Tyskland (1600–1800-talet) och har ingen direkt kristen koppling. Haren är ett gammalt fruktbarhetssymbol tack vare sin snabbhet att fortplanta sig. I Sverige blev påskharen populär på 1900-talet, ofta som chokladhare som gömmer ägg. Kycklingar och tuppar är vanligare svenska motiv; tuppen har dessutom biblisk anknytning till Petrus förnekelse (”förrän hanen gal”).
Påskriset (björkris med färgglada fjädrar) kom på 1800-talet och påminner om både Jesu piskning och vårens ankomst. Det är en typiskt svensk tradition som pryder många hem.
Påskkärringar är en rolig svensk sed med rötter i folktro och häxprocesserna på 1600-talet. Enligt gammal tro flög häxorna till Blåkulla på skärtorsdagen. Idag klär barn ut sig till kärringar eller gubbar, går runt och önskar ”Glad påsk!” i utbyte mot godis – en lekfull variant av den gamla skräcken. Traditionen spreds på 1800–1900-talet.
Påsk i Sverige idagI dagens Sverige är påsken en blandning av religiöst firande, familjefest och ledighet. Många går i kyrkan, särskilt på påskdagen, medan andra firar mer sekulärt med påskmiddag (fisk, lamm, ägg och sill), påskgodis och äggjakt. Gula påskliljor och färgglada dekorationer lyser upp hemmen. I vissa delar av landet, främst västra Sverige, tänds fortfarande påskbrasor eller våreldar på påskaftonen.
Påsken har alltså både djup religiös betydelse och lekfulla, folkliga sidor. Oavsett om man ser den som en högtid för tro, familj eller bara vårens ankomst, påminner den om teman som är universella: ljusets seger över mörkret, livets seger över döden och hopp om förnyelse. Glad påsk!
