Mittag-Leffler (1846–1927) är en av de mest betydelsefulla personerna i svensk vetenskapshistoria. Han var inte bara en framstående matematiker inom komplex analys och funktionalanalys, utan också en mästare på att bygga institutioner, tidskrifter och internationella nätverk. Utan honom hade Sverige troligen inte haft samma position inom den moderna matematiken i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Uppväxt och studier: Gösta Mittag-Leffler föddes den 16 mars 1846 i Stockholm som son till rektorn och riksdagsmannen Johan Olof Leffler och Gustava Wilhelmina Mittag. Båda föräldrarna var engagerade i utbildning och politik, och systern Anne Charlotte Leffler blev en känd författare och dramatiker. Han började studera vid Uppsala universitet 1865 och disputerade redan 1872 på en avhandling om analytiska funktioner under handledning av Göran Dillner. Redan som student visade han en sällsynt energi och ambition.
Efter doktorsdisputationen reste han, som så många lovande svenska matematiker på den tiden, till Paris, Berlin och Göttingen för att studera för tidens stora namn, Charles Hermite, Karl Weierstrass och andra. Särskilt Weierstrass i Berlin blev en livslång mentor och vän. Mittag-Leffler blev en av de främsta språkrören för Weierstrass rigorösa stil inom funktionalanalysen i Europa.Professur och Stockholms högskola1877 blev Mittag-Leffler Sveriges första professor i matematik vid det nyinrättade Högskolan i Stockholm (senare Stockholms universitet). Han stannade på posten till 1911 och byggde under dessa år upp en av Europas starkaste matematiska miljöer. Han lockade till sig talanger som Ivar Bendixson, Ivar Fredholm (som senare gav namn åt Fredholmoperatorer) och Edvard Phragmén. Genom generösa löner (ofta finansierade ur egen ficka) och en internationell atmosfär gjorde han Stockholm till en plats dit unga matematiker från hela världen sökte sig.
Acta Mathematica – världens främsta matematiktidskrift- 1882 grundade Mittag-Leffler tidskriften Acta Mathematica tillsammans med pengar från sin svärfar, Alfred Nobel var nära vän och rådgivare, men det är en myt att Nobel ensamt finansierade tidskriften. Från början var det Mittag-Leffler och hans hustru Signe (född Lagercrantz) som satsade stora summor av sin privata förmögenhet. Acta Mathematica blev snabbt en av världens två–tre mest prestigefyllda matematiska tidskrifter och publicerade banbrytande arbeten av Poincaré, Cantor, Hadamard, Hilbert, Fredholm och många andra. Tidskriften spelade en avgörande roll i den dramatiska striden om prioritet mellan Poincaré och Kronecker kring automorfa funktioner och i publicerandet av Cantors mängdlära. Mittag-Leffler var en mästare på diplomatisk redigering: Han kunde övertala rivaler att publicera i samma tidskrift och såg till att Acta blev en neutral arena för den europeiska matematiken.
Nobelpriskonflikten- Den kanske mest omtalade episoden i Mittag-Lefflers liv är hans roll i att Alfred Nobel aldrig inrättade ett pris i matematik. Enligt den mest spridda (men omdiskuterade) historien ska Nobel ha uteslutit matematiken därför att Mittag-Leffler kunde ha fått det första priset – och Nobel ville inte gynna en man som enligt ryktet hade en affär med hans älskarinna Sophie Hess. Historien är troligen starkt överdriven, men det är dokumenterat att Mittag-Leffler aktivt lobblade hos Nobel för ett matematikpris och att Nobel till slut valde att inte ha något sådant.
Oavsett sanningen i romantiken är det klart att relationen mellan de två männen blev kylig mot slutet av 1890-talet.
Villa Lusthusporten och matematiska salongen. 
Tillsammans med sin hustru Signe skapade Mittag-Leffler i Djursholm utanför Stockholm en unik matematisk miljö. Deras hem, Villa Lusthusporten, fungerade som ett slags informellt forskningsinstitut. Här bodde och arbetade unga matematiker under långa perioder, helt bekostade av värdparet. Signe Mittag-Leffler var själv högutbildad (hon hade studerat vid Stockholms högskola) och spelade en aktiv roll både socialt och intellektuellt. Salongen i Djursholm blev berömd i hela Europa.
Mittag-Lefflerinstitutet. Efter Mittag-Lefflers död 1927 testamenterade paret sin förmögenhet och sitt hem till Kungl. Vetenskapsakademien med villkoret att ett matematiskt institut skulle inrättas. Institut Mittag-Leffler öppnade 1969 (efter långa juridiska processer) och är fortfarande ett av världens främsta institut för gästforskare inom matematik.Vetenskapliga bidrag.
Själv bidrog Mittag-Leffler med flera viktiga resultat:
- Mittag-Lefflers sats (1876) om existens av meromorfa funktioner med givna poler och huvuddelar – en av hörnstenarna i komplex analys.
- Starlikhetskriteriet (Mittag-Leffler–Starlikhet) inom geometrisk funktionteori.
- Arbeten om fortsatt bråk och elliptiska funktioner.
- Tillsammans med Sonya Kovalevskaya bevisade han den berömda Kovalevskaya–Mittag-Leffler-satsen om existens och unikhet för vissa differentialekvationer.
Han var också en av de första som insåg betydelsen av Georg Cantors mängdlära och hjälpte till att ge den legitimitet i den matematiska världen. Gösta Mittag-Leffler var en sällsynt kombination av forskare, organisatör, mecenat och diplomat. Han levde i en tid då matematiken gick från att vara en nationell angelägenhet till en internationell storsatsning, och han såg till att Sverige fick en plats vid det bordet. Utan hans energi, kontakter och ekonomiska uppoffringar hade svensk matematik inte haft samma lyskraft under det tidiga 1900-talet. I dag minns vi honom kanske mest genom institutet i Djursholm och genom de matematiska begrepp som bär hans namn.
