Strängteorins fader och matematikens brobyggare. Edward Witten är en av vår tids mest inflytelserika tänkare inom teoretisk fysik och matematik. Som professor vid Princeton University och Institute for Advanced Study har han revolutionerat vårt förstående av universums grundläggande lagar genom sin pionjäranda inom strängteori och M-teori. Witten, ofta kallad ”strängteorins fader”, har inte bara knutit samman fysik och matematik på oväntade sätt utan också belönats med prestigefyllda priser som Fieldsmedaljen – den första fysikern att motta denna matematikens Nobelpris. I en tid då kvantfysik och relativitetsteori fortfarande utmanar varandra, står Witten som en brobyggare mellan abstrakta idéer och konkreta upptäckter. Ett tidigt geni i Baltimore.
Edward Witten föddes den 26 augusti 1951 i Baltimore, Maryland, USA, som son till den framstående fysikern Louis Witten, känd för sina bidrag till gravitationsforskning. Från ung ålder visade Edward en enastående intellektuell nyfikenhet. Han gick på Park School of Baltimore, en skola som betonade kreativt tänkande och vetenskaplig utforskning. Wittens barndom präglades av diskussioner kring fysik vid middagsbordet, vilket troligen väckte hans passion för de stora frågorna om universum.
Efter gymnasiet påbörjade Witten sin högre utbildning vid Princeton University, där han 1971 tog en kandidatexamen i historia – ett oväntat val för en blivande fysiker. Han kände sig dock dragen mot vetenskapen och fortsatte med doktorandstudier vid University of Wisconsin–Madison, följt av en masterexamen vid Brandeis University.
År 1976 disputerade han slutligen i fysik vid Princeton med en avhandling om superymmetri och gauge-teorier, handledd av David Gross, en annan nobelpristagare. Denna tidiga karriär visade Wittens förmåga att navigera mellan discipliner, en egenskap som skulle bli hans signum. En karriär som omdefinierar fysikenEfter disputationen klättrade Witten snabbt uppåt på den akademiska stegen. År 1980 blev han professor vid Princeton, och 1984 utsågs han till Charles Simonyi Professor i matematemaktisk fysik vid Institute for Advanced Study – en position han innehar än idag.
Hans arbete har spänt över decennier och inkluderar hundratals publicerade artiklar som citerats tiotusentals gånger.Wittens mest banbrytande bidrag kom inom strängteorin, en modell som föreslår att universums grundläggande partiklar inte är punkter utan vibrerande strängar i elva dimensioner. År 1995 introducerade han M-teorin, en övergripande ram som förenar de fem tidigare versionerna av strängteori och inkluderar membran (eller ”branes”) som nya objekt. Denna teori ses som ett steg mot en ”teori om allt” som kan förena kvantmekanik och Einsteins allmänna relativitetsteori – två pelare i modern fysik som länge varit oförenliga.Utöver strängteori har Witten revolutionerat kvantfältteori och kvantgravitation. Han har visat hur abstrakta matematiska koncept, som topologi och homotopi, kan tillämpas på fysiska problem. I en intervju har Witten reflekterat över denna symbios: ”Matematiken och fysiken var nära förknippade under 1800-talet, men under 1900-talet blev matematiken mer abstrakt.
Strängteorin har återkopplat dessa områden.” Hans arbete har inte bara avancerat fysiken utan också berikat matematiken, med tillämpningar inom algebraisk geometri och kvanttopologi. Wittens inflytande sträcker sig bortom akademin. Han har samarbetat med ledande forskare som Juan Maldacena, vars berömda AdS/CFT-korrespondens bygger på Wittens idéer och har implikationer för svarta hål och holografiska principer. Trots strängteorins kontroverser – kritiker som Peter Woit har kallat den ”not even wrong” för sin svårfalsifierbarhet – förblir Witten en central figur i debatten om kvantgravitation.En hyllning i priser och erkännande.
Edward Wittens geni har belönats med en parad av utmärkelser, vilket understryker hans unika ställning på gränsen mellan fysik och matematik. År 1990 blev han den första fysikern att tilldelas Fieldsmedaljen, matematikens mest prestigefyllda pris, för sina bidrag till kvantfältteori. Redan 1982 mottog han ett MacArthur Fellowship, ofta kallat ”geni-stipendiet”, följt av Albert Einstein-medaljen och Dirac-medaljen 1985. Listan fortsätter: National Medal of Science 2002, Crafoordpriset 2008, Breakthrough Prize in Fundamental Physics 2012 och Kyotopriset 2014. År 2016 hedrades han med Albert Einstein World Award of Science och APS Medal for Exceptional Achievement in Research. Witten är också utländsk ledamot i Royal Society och Fellow i American Mathematical Society. I april 2025 utsågs Witten till hedersmedlem i Learned Society of Wales, ett erkännande av hans globala inverkan på vetenskapen. Tidigare samma år, i januari, ledde han en masterclass i Hamburg arrangerad av DESY (Deutsches Elektronen-Synchrotron), där han delade insikter om strängteori med unga forskare – ett tecken på hans engagemang för nästa generation. Senaste reflektioner och framtidens utmaningar.
Även i en ålder av 74 år (per november 2025) förblir Witten aktiv. I en nylig diskussion om vetenskapliga genombrott, publicerad bara dagar före denna artikel, utforskade han vad som kännetecknar framsteg inom naturvetenskapen: ”Vad är naturen hos vetenskapliga genombrott? Vad är gemensamma egenskaper bland alla vetenskaper?” Hans svar betonar tvärvetenskapligt samarbete och oviljan att acceptera status quo. Wittens aktuella forskning fokuserar på att lösa paradoxer kring svarta hål och kvantinformation, områden som blivit heta efter framsteg inom kvantdatorer. Med pågående experiment vid CERN och LIGO-gravitationsvågsdetektorer hoppas många att hans teorier snart kan testas empiriskt.
Trots sin stjärnstatus lever Witten ett relativt tillbakadraget liv. Han är gift med den italienska fysikern Chiara Nappi, professor vid Princeton, sedan 1977. Paret har två döttrar: Ilana Witten, neuroforskare vid University of Pennsylvania, och Daniela Witten, statistiker och professor vid University of Washington. Familjen bor i Princeton, New Jersey, och Witten är känd för sin blygsamhet – han undviker ofta rampljuset och föredrar långa promenader för att fundera över ekvationer. Som en nick till hans arv har asteroiden 11349 Witten namngivits efter honom av astronomiska samfundet.
Edward Witten representerar det bästa av vetenskapen: en outtröttlig sökare som vågar tänka bortom det kända. Hans arbete påminner oss om att universum kanske är mer poetiskt än vi tror – en symfoni av vibrerande strängar i ett multidimensionellt rum. Med M-teorin som arv och nya priser i bagaget fortsätter Witten att inspirera. I en värld av osäkerhet erbjuder hans idéer en glimt av enhet: fysik och matematik, teori och verklighet, sammanflätade som strängarna i hans teorier.Artikel skriven baserat på offentliga källor och uppdaterad per november 2025.
