Journalisters vanor i sociala medier kartlagda

Alla journalister är inte så flitiga användare av sociala medier som många kanske tror – många använder dem nästan inte alls. För de flesta är ändå sociala medier ett uppskattat arbetsredskap för att hitta idéer och intervjupersoner och för omvärldsbevakning. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

I sin studie har forskarna Ulrika Hedman och Monika Djerf-Pierre vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) använt data från den svenska journalistundersökningen 2011. De har då kunnat se hur och till vad den svenska journalistkåren använder sig av sociala medier som Twitter, Facebook och bloggar.

– Det som kanske är mest slående är hur stora skillnaderna i användandet är. En del journalister är aktiva i de sociala medierna i det närmaste dygnet runt, både privat och i yrket. Andra är nästan aldrig där, säger Ulrika Hedman.

Ser man till användandet av sociala medier kan den svenska journalistkåren delas in i tre grupper:

  1. Skeptikerna som nästan aldrig är där, vare sig i jobbet eller privat. Den gruppen utgör 10–15 procent av de svenska journalisterna.
  2. Pragmatikerna, de som använder sociala medier mest som ett arbetsredskap men som mer sällan publicerar något själva utgör omkring 80–90 procent.
  3. Entusiasterna, som utmärker sig genom att leva ett ”sociala medier-liv” i princip dygnet runt, utgör bara ett par procent av kåren.

Hedman och Djerf-Pierre har också undersökt om skillnaderna i användning av sociala medier kan förklaras av olika syn på professionella ideal och yrkesnormer:

– Men några sådana samband har vi inte kunnat upptäcka, säger Monika Djerf-Pierre.

Skillnaderna i användning förklaras i stället av ålder och arbetsuppgifter. Yngre är mer aktiva än äldre, och multi- och webbjournalister mer aktiva än papperstidningsjournalister. Det finns också ett samband mellan användandet av sociala medier och synen på publik- och läsarkontakt samt på hur man ser på sig själv som ett varumärke som kan byggas och förädlas.

– Det beror troligen på hur arbetsmarknaden ser ut för svenska journalister. Det har blivit viktigt att vara ett namn, och sociala medier kan bidra till det, säger Ulrika Hedman.

Studien The social journalist: Embracing the social media life or creating a new digital divide? är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Digital Journalism.

Fotnot: Journalistundersökningarna genomförs av JMG i samarbete med Svenska Journalistförbundet, och består av en enkätundersökning till ett representativt urval bland SJF:s medlemmar. Svarsfrekvensen 2011 var 60 procent.

Monika Djerf-Pierre, Göteborgs universitet